Många fina tiomilainsatser
- 16 maj 2016
I ett blött före på Lugnets skidstadion i Falun avgjordes årets tiomila. I Ravinentältet var det full aktivitet under 24 timmar och som helhet en riktigt lyckad helg.
Tre ungdomslag, tre damlag och två herrlag från Ravinen hade tillsammans med ledare och supportrar gjort resan upp till Falun för årets tiomila. Efter en veckas sommarvärme i Stockholm blev det tvärstopp för vädret och rapporter om snö på flera ställen i Dalarna. Som tur var klarade sig Falun så vi fick glädjas(!) åt regn och tre-fyra plusgrader. Extra skönt då med det magnifika tältsystem innehållande sovsal, gasolvärme och köksdel som staben med Ove, Jonas och Calle i spetsen monterat upp. Det var inte bara Ravinare som sökte skydd här under tävlingens gång!
Våra tre ungdomslag genomförde tävlingen precis enligt plan - att göra sitt bästa, ha roligt och stämpla rätt! Tyvärr drabbades ett lag helt oförskyllt av att det saknades en karta (något annat lag hade tagit fel), så Tilda fick fel sträcka, men det gick bra att springa den längre banan också även om laget inte blev godkänt i listan., Överlag jättefina insatser men naturligt nog inte med direkt tätkänning som i fjol då vi nu generationsväxlat lite efter att våra fantastiskt duktiga 99:or blivit juniorer.
Damstafetten blev en blött historia där "håll värmen" och "behåll vantarna på" var ledorden runt Ravinentältet. Förstalaget med Tone, Frida, Josefine, Jenny och Helena gjorde en jättefin insats och tog klubbens bästa placering med en 23:e plats. En härlig mix av rutin och ungdom där Jenny under ett tag fick byta sina fyra barn mot fyra lagmedlemmar - låt vara lite äldre! Helena avslutade med en riktig monsterspurt där ett gäng tjejer som grillats ett tag inte hade något att sätta emot på upploppet. Andra och tredjelaget fullföljde också med bravur. Mest glädjande var att ett helt gäng med unga tjejer (Julia, Ebba, Amanda och Moa) nu alla äntligen kunde vara med och springa bra efter olika typer av skade- och sjukproblem. Lite sentimental kan man gott bli här - att se någon som verkligen vill och som kämpat så länge i motvind komma tillbaka med ett riktigt fighting face på upploppet - det värmer även för en som bara ser det på avstånd!
Herrstafetten tog sedan vid i skymningen med de värmande orden från speakern - det ska sluta regna och bara bli varmare framåt natten. Nåväl, så mycket varmare blev det väl knappast, men en hel del annat att värma själen med fick vi uppleva. Förstalaget bestod av i tur och ordning Martin L, Kalle, Emil, Ruslan, Axel, Martin H, Erik, Assar, Jakob och Gustav. Ett gäng som verkligen känns Ravinen - så många träningar, så mycket tid tillsammans, så mycket skratt, så mycket hjärta. Och sedan ett andralag med ytterligare ett helt gäng unga Ravinenare på tillväxt kompletterat med hjältarna som tar sig an del långa utmaningarna, Förstalaget slutade 29:a efter en stabil insats där Ruslan, Axel, Erik och Gustav stack ut med fantastiskt fina lopp. Extra kul att de två stjärnorna ut fjolårets ungdomslag fick komma in i hetluften som rookies och prestera på topp direkt - en början på två låååånga tiomilakariärer. Och Ruslan med sin sedvanliga blygsamhet efter jubel och applåder i tältet torrt konstaterde "Well, it was a quite easy course!". Uppenbart tyckte inte många andra det - han sprang förbi nästan alla lag utom de som hade förmånen att få gå i de stora klungorna i toppen.
I andralaget fanns många hjältar. Två som förtjänar extra omnämnande är Viktor och Johnny. Efter ett sent sjukåterbud fick vi stuva om i laget alldeles innan start. Viktor, på väg till vandrarhemmet för vila till sin morgonsträcka, gjorde utan minsta tvekan halt, vände tillbaka och tog en tre km längre nattsträcka. Johnny, som redan sprungit öppen bana på dagen och skulle varit lagledare sa direkt, jag springer nionde och fullföljer för lagets skull om det behövs. Två insatser som bidrog till en slutgiltig 176:e plats och ett bevis för hur viktiga alla kuggar är.
På vägen hem kunde vi bara konstatera. Ett härligt tiomila. TC var fint, starten uppför mördarbacken var perfekt för åskådarna (löparna kanske inte eniga) och ett tävlingsomrde som verkligen bjöd på blandade utmaningar. Tll det ett stort gäng Ravinare - ledare och aktiva som gjorde festen möjlig och höll igång natten lång. Nästa år far vi till Göteborg!