Hemma igen efter en helg i Östergötland/Närke med natt-SM och Swedish Leauge. Tänkte först bara skriva om resultaten, för dom är verkligen anmärkningsvärda, men jag ändrar mig och försöker fånga helheten istället. Den där känslan av stolthet över att tillhöra värdens bästa gäng, där alla bryr sig frågar, lyssnar, hejar och berättar. Känslan av att alla är en del, oavsett om man snart ska packa väskan för EM-läger eller om man kämpar för att få vara med i elitklassen.

Jag tror att en stor del är våra fantastiska ledare, som fixar med resor och boenden, är med själva, finns till hands för alla och framförallt genuint bryr sig om alla. Ett evigt scrollande i telefonens livereusltat för att se vilka ravinare som är på gång och vilka som man ska ha koll på till radiokontroller. Ett lycka till och pep till alla som är på väg ut.

Nu är en ny generation på väg fram som kommer att fylla stora delar av de två första lagen på både dam och herrsidan till 10mila. Gammalt möter ungt skapar ny gemenskap. Denna helg hade vi hela tolv tävlande i juniorklasserna, som bott ihop med de seniorerna och oss överåriga. Bara att sitta två timmar och käka frukost på förmiddagen efter natt-SM och prata om allt möjligt över generationgränser och i ständigt växlande koalitioner kan göra en dag.

Resultaten då, jo jag sparade dem till sist. Det blev fem pallplatser på de två tävlingarna och det kanske roligaste var att de togs av fem olika personer! Brons till Helena och Amanda på natt-SM, seger till Gustav och Hannes samt en tredjeplats till Edvin på Swedish leauge. Utöver det en hel mängd med fina placeringar.

Helgens roligaste anekdot är från fredagen GPS-spår. Vad gör Gustav inne hos familjen i Axhult ? Jo, hans lampa slocknade ju, så han var tvungen att ta sig fram och få ljus från huset för att hitta vägen hem!

Om två veckor är det 10mila för första gången på tre år, det känns rikitgt, riktigt roligt!